
Sorg – en naturlig del av livet
Sorg är något vi alla förr eller senare ställs inför. Det är en naturlig känslomässig reaktion på en förlust – alla de tankar och känslor som förluster väcker inom oss, ofta motstridiga och svåra att förstå.
Att känna sorg vid en förlust är normalt och naturligt. Men att sorgen läker av sig själv är ingen självklarhet. Inte heller att vi automatiskt accepterar eller försonas med det som hänt.
Vi förknippar ofta sorg med dödsfall, men sorg kan uppstå vid många typer av förluster, till exempel:
- Separationer
- Sjukdom
- Psykisk ohälsa
- Relationsproblem
- Livsförändringar som att förlora ett arbete
Sorg kan också väckas av en längtan efter något vi aldrig riktigt fick, som till exempel en förälders närvaro, en närstående som inte lever upp till våra behov eller förväntningar, eller att livet inte blev som vi hoppats.
Våra upplevelser av förluster är individuella
Vi reagerar alla olika på förluster. Två personer kan uppleva samma typ av förlust, men ändå känna och uttrycka sin sorg på helt olika sätt.
Vi får tidigt lära oss hur vi skaffar oss saker – utbildning, arbete, bostad, vänner, partner och barn. Men vi lär oss förvånansvärt lite om hur vi gör när vi förlorar dem.
Hur vi hanterar förluster påverkas av många saker, såsom vår personlighet, våra erfarenheter och vilken miljö vi växt upp i. Både familjens och samhällets syn på känslouttryck spelar en stor roll hur vi hanterar en förlust. Det i sin tur präglar hur vi tillåts – och tillåter oss själva – att sörja.
Våra upplevelser av förluster är individuella och även om vi har varit med om samma typ av förlust kan vi reagera helt olika.
När sorgen inte får utrymme
Att känna sorg när man är med om en förlust är normalt och naturligt. Däremot är kunskap om sorg och hur vi kan bearbeta den ofta bristfällig, vilket gör att många blir ensamma i sina upplevelser. Många av samhällets föreställningar om hur man ska hantera förluster betraktas idag som myter – de flesta så vanliga att de flesta av oss känner igen dem.
• Var inte ledsen
• Var stark (för andras skull)
• Sörj i ensamhet
• Tiden läker alla sår
• Ersätt förlusten
• Håll dig sysselsatt
Särskilt myten om att tiden läker alla sår gör att många väntar – och hoppas – på att det bara ska gå över. Men sorg är inte passiv. Den läker när vi möter den.
Förluster påverkar oss mer än vi tror
För många som upplevt en större förlust avtar intensiteten med tiden. De där plötsliga vågorna av smärta kommer inte lika ofta. I stället kommer de ibland, när något påminner oss. En tanke, en känsla, ett ljud eller en plats. Det finns också sorger som är mindre uppenbara. Som när en nära relation inte blir som vi hoppats. När en närstående inte lever upp till våra behov eller förväntningar, eller när livet inte blev som vi hoppats på.
Den sortens sorg kan vara svår att sätta ord på. Vi kan till och med ifrågasätta om vi ”har rätt” att sörja. Men precis som all annan sorg kan den ligga vilande under ytan, och plötsligt väckas till liv av en kommentar, en situation eller en känsla vi inte riktigt förstår.
Jag brukar tänka på sorg som ett blödande sår – och obearbetad sorg som ett sår som aldrig riktigt får läka. Även om blödningen och smärtan avtar med tiden, kan såret rivas upp igen. Det börjar åter blöda, kan bli infekterat och göra ont. Att bearbeta sorgen kan liknas vid att vi tar hand om såret och låter det läka ordentligt och bilda ett ärr. Ärret påminner oss om skadan, men det gör inte längre ont – och går heller inte att riva upp.
I livet lär vi oss mycket hur vi skaffar oss saker – utbildning, arbete, bostad, vänner, partner och barn. Men vi lär oss förvånansvärt lite om hur vi gör när vi förlorar dem.
När omgivningen inte vet hur de ska möta oss
Många av oss som sörjer söker, på ett naturligt och hälsosamt sätt, stöd och tröst hos människor i vår närhet. Men om omgivningen inte vet hur den ska möta sorgen, vilket bottnar sig i osäkerhet och okunskap, kan det bli svårt att få det man behöver allra mest.
Några vanliga reaktioner är till exempel:
• De vet inte vad de ska säga
• De är rädda för våra känslor
• De ger råd vi inte efterfrågat
• De försöker få oss att må bättre i stället för att lyssna
• De undviker att prata om sorgen
Omgivningen menar väl, men signalerar ofta att det är dags att gå vidare – att sorgen borde vara över. Det kan göra att vi drar oss undan. Håller masken. Säger att vi mår bättre än vi gör – för att skydda oss själva eller andra.
Men inuti finns fortfarande ett behov av att få bli hörd, få känna sig sedd och få sätta ord på det som gör ont. Det vi egentligen behöver är inte mindre utrymme för sorgen – utan mer.
Tillfälliga lättnader
Många av oss har, redan från tidig barndom, fått lära oss att hantera sorgliga och smärtsamma känslor på sätt som kanske inte hjälper oss i längden, även om det allra oftast handlar om välmenande försök att trösta.
Till exempel, när ett barn blir ledsen vill många trösta snabbt. Men bakom omtanken finns ett dolt budskap: att obehagliga känslor bör dämpas snarare än kännas. Så tidigt lär vi oss att söka yttre lindring i stället för att möta det som gör ont. Och det mönstret följer oss ofta in i vuxenlivet.
Några exempel på vanliga sätt att försöka dämpa sorgen är:
• Mat
• Träning, arbete
• Alkohol/mediciner
• Prata om/analysera
• Hjälpa andra
• Shopping
• Nya relationer
I sig själva är de flesta av dessa saker inte farliga – de kan till och med vara viktiga delar av ett balanserat liv. Men när vi använder dem för att undvika våra känslor, snarare än att möta dem, kan de bli ett hinder för läkningen. En chokladkaka kan vara god och tröstande – men den kan aldrig läka ett brustet hjärta. Och inget vi köper, presterar eller dämpar kan ta bort den smärta en förlust faktiskt innebär.
Obearbetad sorg
Sorg är en av de mest förbisedda och missförstådda upplevelserna vi kan gå igenom – både av oss själva och av människorna runt omkring oss.
Sorg drabbar hjärtat, inte hjärnan. Sorg är alltså något vi känner. Men ändå försöker många av oss tänka oss igenom sorgen, genom att analysera, förstå, resonera.
När sorgen inte får bearbetas riskerar den att fastna inom oss. Obearbetad sorg kan påverka många delar av våra liv, ofta på sätt vi inte alltid är medvetna om. Den kan påverka vårt känsloliv, vår förmåga att fungera i vardagen, vår hälsa och vår livsglädje. Den kan också påverka våra relationer – till exempel med en partner, med föräldrar eller med våra barn.
Vi bär vår sorg vidare, utan att riktigt förstå varför den fortfarande gör ont. Vi kan också samla på oss ett allt tyngre känslomässigt bagage. Ytterligare en ”sten” läggs i vår ”ryggsäck” som till slut blir så tung att vi inte längre orkar bära den.
Att släppa taget och gå vidare är vanliga råd vid förluster. Skulle vi inte göra det om vi bara visste hur?
Obearbetad sorg kan påverka många delar av våra liv,
ofta på sätt vi inte alltid är medvetna om.
Sorgbearbetning
Att bearbeta sorg handlar inte om att glömma eller förminska det vi varit med om. Det handlar om att hitta ett sätt att leva med det som hänt – så att det inte längre fortsätter att påverka oss här och nu.
Programmet för Sorgbearbetning™
Programmet i sorgbearbetning är en praktisk och evidensbaserad metod för att bearbeta känslomässig smärta vid förluster. Det hjälper dig att förstå sorgens påverkan, identifiera det du förlorat och sätta ord på det som är ofullständigt i en relation – oavsett om personen lever eller inte. Genom konkreta steg får du möjlighet att släppa det som tynger och skapa känslomässig läkning. Hitta rätt sorgbearbetnings kurs för dig här eller läs mer information finns på sorg.se.
FAQ
Hur vet jag om jag behöver bearbeta en förlust eller sorg?
Många bär på sorg utan att riktigt veta om det – särskilt om det gått tid sedan förlusten, eller om det inte rört ett dödsfall. Ett sätt att börja utforska behovet av sorgbearbetning är att ställa sig några varsamma frågor:
- Har du upplevt en förlust eller förändring som fortfarande gör ont eller påverkar dig i vardagen
- Märker du att din energi, sömn eller livsglädje påverkats?
- Känns det svårt att prata om det som hänt – eller känns det som att andra inte riktigt förstår?
- Finns det känslor som är svåra att sätta ord på eller få fatt i?
- Dyker sorgen ibland upp oväntat, i stunder du inte förberett dig på?
- Väcker vissa minnen eller tankar fortfarande stark smärta?
- Finns det något i en relation, eller i livet, där du önskar att det varit annorlunda?
Om du känner igen dig i flera av dessa frågor kan det vara ett tecken på att det finns något i dig som behöver få komma till uttryck. Att bearbeta sorg är inte att glömma, det är att ge det en plats så att det inte längre behöver ta över.
Vad är sorg?
Sorg är något vi alla förr eller senare ställs inför. Det är en naturlig känslomässig reaktion på en förlust – alla de tankar och känslor som förluster väcker inom oss, ofta motstridiga och svåra att förstå.
Att känna sorg vid en förlust är normalt och naturligt. Men att sorgen läker av sig själv är ingen självklarhet. Inte heller att vi automatiskt accepterar eller försonas med det som hänt.
Läs mer på sorg.se